En uppdelning av aggression i instrumentell respektive reaktiv har bekräftats av tidigare forskning. Föreliggande studie bygger på 40 domar från Svea hovrätt där gärningsmännen blivit dömda för mord eller försök till mord. Huvudsyftet var att undersöka om reaktiva gärningsmän kunde skiljas från instrumentella gärningsmän med avseende på brottskaraktäristika, ålder, påföljd samt brottsrubricering. Syftet var också att undersöka samband mellan gärningsmannens påverkan av alkohol och/eller droger och gärningsmannens grad av planering, målinriktning, arousal, provokation från offret, samt gärningsmannens relation till offret. Två oberoende bedömare (föreliggande studies författare) genomförde kodningar utifrån Cornells kodningsguide för våldshandlingar.

Forskning har visat att förekomst av riskfaktorer för brottsrecidiv skiljer sig mellan vålds- och sexualbrottslingar. Ytterligare forskning behövs dock om skillnader mellan mer specifika brottskategorier. Syftet var att undersöka skillnader mellan män dömda för mord (n=363), dråp (n=110), rån (n=238), sexualbrott mot vuxen (n=71) respektive sexualbrott mot barn (n=57) avseende ålder, psykopatiprofil enligt PCL-R samt riskkaraktäristika bedömt med HCR-20. Resultatet visade att personer dömda för sexualbrott mot barn hade lägre förekomst av historiska riskfaktorer, lägre grad av psykopati, samt var äldre än övriga grupper. Gruppen dömda för dråp hade en lägre grad av psykopatisk personlighet (faktor 1) än de andra våldsbrottsgrupperna, mord och rån, medan de hade den antisociala livsstilen typisk för psykopater (faktor 2).

De mänskliga rättigheterna avser och innefattar alla individer. De mänskliga rättigheterna är allomfattande och menar på att alla individer är födda fria, har samma värde och rättigheter. De berör alla människor över hela världen, bortsett från nationalitet, kultur eller andra kontexter. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarsamt samhällsproblem som uppmärksammats i Sverige och ställer högre krav på statens myndigheter att förfara och tag till insatser. Trots FN:s mänskliga rättigheter, Europa konventionen och de svenska grundlagarna förekommer det diskriminering, förtryck, våld och mord på kvinnor runt om i landet.

I den här uppsatsen har en undersökning och jämförelse gjorts över hur två svenska, tryckta nyhetstidningar beskriver mord och misstänkta gärningsmän. Det gäller den lokala morgontidningen Norrländska Socialdemokraten samt kvällstidningen Aftonbladet. Författaren har använt sig av en kvalitativ textanalys och undersökt tre olika mordfall utifrån teorier av bland andra Börjesson och Weibull om att namnpubliceringar minskat under 1900-talet till förmån för ökad detaljbeskrivning. Även Pollacks (2008) teorier om hur kriminaljournalistiken utvecklats över tid har legat till grund för undersökningen. Resultatet visar att publiceringen av detaljer som kan röja individernas identitet i ett tidigt skede av utredningen är vanlig samt att man över den tidsperiod på 11 år, från det första mordfallet till det sista, kan ana en ökad benägenhet att namnge misstänkta/dömda mördare..

Gärningsmän till grova våldsbrott uppvisar inte sällan minnesförluster (Christianson, Freij & von Vogelsang 2007). Cirka 20 till 30 procent av gärningsmännen hävdar minnesförlust (Christiansson, Merckelbach & Kopelman 2006; Jelicic & Merckelbach, 2007). Syftet med föreliggande undersökning var att studera hur stor del av gärningsmännen som begått instrumentella (planerade) och reaktiva (impulsiva) våldsbrott (mord respektive mordförsök) som hävdade minnesförlust samt undersöka minnesförlustens utseende. 44 utredningar studerades. Analysen visade en signifikant skillnad mellan typ av våld med avseende på hävdad minnesförlust (?2 = 4.85, p = .028).

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Abortfrågan har sedan länge varit en mycket omdebatterad och kontroversiell fråga i det amerikanska samhället. Striden mellan abortförespråkare och abortmotståndare har eskalerat på senare år och de fredliga blockaderna har numera utökats med kraftigare våldsinslag som dödsskjutningar.Vårt syfte är att ur ett konstruktivistiskt forskningsperspektiv undersöka hur dessa rörelser för fram och framställer sitt budskap. Studien kommer att inriktas på att studera representativa hemsidor för de rivaliserande parterna.Vi brukar diskursanalys ur såväl ett teoretiskt som metodiskt perspektiv i samband med teorier om framing för att studera den diskursiva kamp som finns mellan de båda rörelserna. Vår studie visar att respektive part söker framställa aborter och foster på olika sätt. Vi kommer visa att abortmotståndarna framställer abort som mord medan förespråkarna menar att det handlar om kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp..

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Arbetsmetod. Från början var vår avsikt att försöka fånga hur tidningarna skrev om respektive mord med avseende på dramaturgi och stereotypifiering. Vi tänkte oss en till största del kvalitativ-analys där vi skrev ned ton/känsla i texterna och sedan gjorde en helhetsanalys av våra anteckningar..

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hedersproblematik inom ramen för socialt arbete samt hur problemet kan begripas av professionella som kan komma att stöta på hedersrelaterat våld och förtryck i sitt yrke. Studien baserade sig på en kvalitativ metod, en kunskapsöversikt som hade en hermeneutisk ansats för att försöka ökan kunskapen för hedersproblematik. Med 11 primärdokument urskiljde vi tre teman; kvinnans underordnade ställning, kultur och generation, lojalitet och makt. Resultaten visade att det finns olika sätt att förklara hedersrelaterat våld och mord, men vi fann överensstämmelser; att flickans oskuld måste vara icke ifrågasatt, om bara så ett rykte om motsatsen förekom fanns det en direkt fara för hennes liv. Kultur var en omdiskuterad förklaring till fenomenet, där resultaten visade att de kulturella normerna och synsätten var olika i en kultur där det praktiserades heder i jämförelse med en kultur utan.

Gärningsmän till grova våldsbrott uppvisar inte sällan minnesförluster (Christianson, Freij & von Vogelsang 2007). Cirka 20 till 30 procent av gärningsmännen hävdar minnesförlust (Christiansson, Merckelbach & Kopelman 2006; Jelicic & Merckelbach, 2007). Syftet med föreliggande undersökning var att studera hur stor del av gärningsmännen som begått instrumentella (planerade) och reaktiva (impulsiva) våldsbrott (mord respektive mordförsök) som hävdade minnesförlust samt undersöka minnesförlustens utseende. 44 utredningar studerades. Analysen visade en signifikant skillnad mellan typ av våld med avseende på hävdad minnesförlust (?2 = 4.85, p = .028).